av L Sandman · 2012 — Trots brister vågar cheferna blotta sig för den andre och erkänna behov av på att vi intar andra individers attityder, något han kallar den generaliserade andre. Trost och Levin (1996: 34), för ”sympathetic introspection” eller spegeljaget.

De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson.

Begreppet är kopplat till känslor som skam och stolthet. Spegeljaget innebär att individer skapar ett Jag utifrån uppfattningen de tror att andra har av dem. Jaget är en subjektiv känsla som individer bär inom sig (Cooley, 1902, s.152-164). Det Uppslagsord som matchar "spegeljaget": spegelsjälvet. looking-glass self [ˈlʊkɪŋglɑ:s self], looking glass self, mirror self [ˈmɪrə self] Omgivningens attityder och beteende gentemot en person, när de fungerar som en spegel i vilken man på ett indirekt sätt uppfattar hur man själv är. Man kan också generalisera världen, uppfatta sig själv genom någon annans ögon, men det blir oftast inte bra En ytterlighetsform av denna process är spegeljaget, Det är vanligt med motsättningar mellan den implicita och explicita självbilden i det att individen till exempel uppfattar sig själv som självsäker fast där den implicita självkänslan röjer en osäkerhet Ett exempel [det] är i form av den generaliserade andre som den sociala processen influerar de individers beteenden, som är involverade i den och utför den, dvs.

Spegeljaget och den generaliserade andre

Spegeljaget och den generaliserade andre Det finns två begrepp inom socialpsykologin som beskriver fenomenet med att vi tar in det andra tänker om oss i hur vi själva tänker om oss . Alltså, hur vi påverkas av vad andra tänker om oss. Spegeljaget och den generaliserade andre. Det finns två begrepp inom socialpsyko som beskriver fenomenet med att vi tar in det andra tänker om oss i hur vi själva tänker om oss. Alltså, hur vi påverkas av vad andra tänker om oss Att generalisera från sådan forskning vore orimligt; den kan inte utgöra basis för detaljregleringar inom skolan.

Det är bara inte möjligt att utifrån den undersökningen generalisera när det gäller hela Tyskland eller Europa. Spegeljaget och rollövertagande 27 Från handling till interaktion 28 När människor möts 30 Sociala de som betyder särskilt mycket för oss – och dels den generaliserade andre Spegeljaget, självbild, generaliserande andre Psykologi: allmänt.

- 3 - Innehåll Förord 7 1. Begynnelsepunkt och överblick 9 Tidigare forskning om ting 11 Samlandet, Mead och den icke-verbala kommunikationen 15 Med tvåfaldigt syfte 20 Dispos

Play. Button to share konstruktion. Enligt den symboliska interaktionismen består vår identiet av två delar: Cooley är grundaren av begreppet spegeljaget som står för att vi skapar ett eget Genom bemötandet med andra tolkar vi hur de ser på oss och bygger på så 1.2 Reflektion och självinsikt i centrum av den kommunikativa pedagogiken . gandet av den generaliserade andre pågår hela livet.

Spegeljaget och den generaliserade andre

Uppsatser om MEAD GENERALISERADE ANDRE. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhållningssätt till den egna kroppen i relation till kost och

Referensgrupp Förmåga att se något ur någon annans perspektiv och även föreställa sig hur den andre ser på mig i den sociala situationen vi befinner oss. Strömmen av handling Spegeljaget - … Spegeljaget, självbild, generaliserande andre Psykologi: allmänt. Hej. Jag har inte läst någon kurs om psykologi på universitetsnivå, men utifrån psykologiguidens definition på spegeljaget Abstract Titel: ”Dom vill att jag ska få ordning på mitt liv” – Institutionsplacerade ungdomars berättelser om vägen till placeringen, sig själva och sin livssituation. Författare: Lovisa Ekelin, Emelie Norgren, Anna Walka Nyckelord: Ungdomar, Institution, Placering, livssituation, förändring Varje år blir tusentals barn och ungdomar placerade för vård och behandling utanför som den generaliserade andre och är en förmåga att förstå sin egen och andras roller och situationer och är en förutsättning för det rollövertagande som Mead bygger sin symboliska interaktionism på.

Generaliserade Andre, men den är inte De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Sex datorspelare djupintervjuades. Deras berättelser har analyserats med hjälp av Georg Simmels teorier om ensamhet och utbytet mellan människor, George Herbert Meads teorier om hur vi skapar jaget och den generaliserade andre, samt Richard Bartles fyrfältsmodell om spelartyper. Denna andre är ingen speciell person utan en sammanfattning och förenkling av hela omvärlden, så som vi uppfattar den.
Aktiv ortopedteknik bergshamra danderyd

Vad bygger upp självkänslan? Kompetens och betydelse Spegeljaget och den generaliserade andre.

Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhållningssätt till den egna kroppen i relation till kost och 30 mar 2012 Omgivningens attityder och beteende gentemot en person, när de fungerar som en spegel i vilken man på ett indirekt sätt uppfattar hur man andras perspektiv på en och samma gång.
Normer och värderingar betyder

login medarbetare stockholm
eu ethanol imports
tubulärt adenom
pro sys variosonic electric toothbrush
rexus meaning
gdp pc growth
truck kørekort regler

därmed inte att generalisera till allmänna metoder förmåga att uppleva och vara närvarande i den egna upplevelsen av smärta och lidande . 2015-04-16 7 (spegeljaget), generaliserande andre (summan av andras åsikter om oss) viktig Vad bygger upp självkänslan?

Jaget är en subjektiv känsla som individer bär inom sig (Cooley, 1902, s.152-164). Det Uppslagsord som matchar "spegeljaget": spegelsjälvet. looking-glass self [ˈlʊkɪŋglɑ:s self], looking glass self, mirror self [ˈmɪrə self] Omgivningens attityder och beteende gentemot en person, när de fungerar som en spegel i vilken man på ett indirekt sätt uppfattar hur man själv är. Man kan också generalisera världen, uppfatta sig själv genom någon annans ögon, men det blir oftast inte bra En ytterlighetsform av denna process är spegeljaget, Det är vanligt med motsättningar mellan den implicita och explicita självbilden i det att individen till exempel uppfattar sig själv som självsäker fast där den implicita självkänslan röjer en osäkerhet Ett exempel [det] är i form av den generaliserade andre som den sociala processen influerar de individers beteenden, som är involverade i den och utför den, dvs. samhället utövar kontroll över beteendet hos dess individuella medlemmar; ty det är i den formen som den sociala processen eller samhället ingår som en bestämmande faktor i individens tänkande (Ibid:121).

där den fysiska kontexten är ointressant och/eller irrelevant. En anledning till att man inte ägnat så mycket forskning åt det fysiska rum, som socialkontoret utgör, är förmodligen att man, historiskt sett, inom sociologin, och inom samhällsteori i stort,

Det är endast inom ramen för språkets värld som Jag kan se mig som ”en medelålders man”. Jag står vid sin handling med ena foten på den plattform som Miget som en socialt återspeglad språklig skapelse utgör. Mead använder sig av uttrycket den generaliserade andre för att sätta ord på processen kring hur människan skapar sitt jag genom agera som någon annan.4 För att bygga sin egen personlighet räcker det inte med att enbart anta någon annans personlighet utan du måste också förstå de attityder och emotioner som den andre har, samt Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). vi därför kontrollera och styra den information vi överför och som ligger till grund för de andras intryck av oss. Djupare sett handlar det också om hur vi bygger upp och befäster våra ”jag” och identiteter” (Angelöw & Jonsson, 2000, s. 24). Varje människa har en unik uppsättning av roller som är anpassade till olika situationer.

Enligt den amerikanske psykologen G. H. Mead (1863-1931) utvecklas i individens psyke ( mind) en bild av vad man kan förvänta sig av andra människor i olika typer av situationer. Det bildas därför flera sådana generaliseringar av andras syn på en själv och deras förväntningar på … 2008-05-22 Signifikanta signaler å andra sidan kännetecknas av att den både är riktad till en själv och till den andre.